Och MoMa såklart!

Punkt nummer 1 på listan i förra inlägget borde förstås ha varit: MoMa, Museum of Modern Art.
Regnig måndag, kö till entrén och 20 dollar i inträde, men det var det värt.
Tänkte först att jag skulle strunta i MoMa, just för att det är ett konstmuseum och konstmuseer kan man besöka överallt (till exempel i Paris (!) dit jag åker i påsk).
Min idé var istället att gå till ett slags stadsmuseum, om New Yorks historia bland annat. DET finns inte överallt, bara i New York, faktiskt.
Smart idé, och jag tänker nog gå dit nästa gång jag är i New York, men nu blev det MoMa i alla fall, och jag ångrar det inte en sekund.
På tredje våningen var det Tim Burton-mania, med en temporär utställning om filmmakaren, konstnären etc. Ok, men jag har väl aldrig riktigt fattat storheten med honom. Men det var roligt att se hans teckningar från när han var liten.
STORA behållningen blev i stället Picasso, Cézanne, Miró, Matisse och Rousseau. Som jag njöt! Och det blev en plansch (Picasso) och ett vykort (Cézanne) också. Planschens motiv: samma som ovan; "Girl before a mirror" från 1932.

Chris Isaak och jag

Jag har funderat mycket över det där, om jag ska ha någon "inriktning" på det jag skriver här. Om jag ska "nischa" mig, liksom. De säger att det underlättar för läsarna (fast, vilka läsare?).

Jag tror jag skiter i det. Jag skriver lite bara.

I förrgår kom jag hem från New York. Det var min första resa till Amerika. I hela mitt 29-åriga liv hade jag fram till nu inte satt min fot i det Nya landet.
Jag reste ensam. Jag jobbade en dag. Jag var ledig i tre dagar. Jag hann bland annat med följande:
1. sola ansiktet och lite av underarmarna i Central Park.
2. köpa solglasögon på Bloomingdale's.
3. äta brunch med bacon, ägg och american pancakes tre morgnar i rad.
4. köpa banan/jordgubbs-smoothie på Starbucks.
5. åka massor av tunnelbana.
6. dregla över Chris Isaak in real life.

Sista punkten skedde på arbetstid. Jag var på Waldorf Astoria för att bevaka Rock and Roll Hall of Fame Induction Ceremony. Abba blev invalda. Klart jobbet skickar någon!

Nästa inlägg kommer nog handla om amerikanska Vogue. Stundtals avskyr jag att jag kan bli besatt av ett ytligt magasin. Men sån är jag. I bland.